Nåväl, de prickiga vargarna hjälper till att hålla värmen något. De ligger i klumpartad formation, över varandra. Soya tryckte till både caps lock (så någon stackare på messenger fick känna av mitt vrede i form utav en mängd versaler) och cd-disken så skivan flög ur. Lilo begränsar mitt rörelsemönster genom att ligga lite halvt över brädet med bokstäver... och Diva är bara allmänt i vägen. I vanlig ordning. Kisas egen bromskloss. Spelar ingen roll att vägen är bred och skogen stor - 25 kilo skelögd hund står likväl framför skorna och blänger. "Echo, echo, echo".
Är det någon som vill prova på att leva i nuet och bara vara till 110%, finns Halmstaddivan till förfogande. Tyvärr finns här inget Tylösand eller havsvyer. Duger det med några enstaka kalhyggen och lite småstadsoriginal?
De lär dyka upp en annan dag. Främst i form utav prickiga hundar som rusar runt i snö. Eller nja, trallar runt i jakt på mat. Patrik beklagade sig nyss över de hungriga jyckarna som
1. Stod stilla ätandes något, typ mögligt äpple sedan i somras (ett sådant hittade Diva i grannens kompost i morse...)
2. Springandes med huvudet ned i backen på jakt efter mat
3. Rusandes i full fart från matten efter att ha hittat ett gammalt lik som de anser vara ätbart. Matten släpper i dessa situationer kameran och varvar glada tillrop och mutor i form av torrfoder med dova röstlägen och elakt ansiktsuttryck.
Varför vara supermjuk eller dunderhård när man kan vara både och? Jag har troligtvis första klassens personlighetsklyvning i relation till vad hundarna hittar på.
Just det - vem det än var som kommenterade förra inlägget (jag är ganska säker på vem det var). På din bekostnad skrattade jag hysteriskt. Helt underbart!
Skönt att höra att det finns fler som fått lite mystiska julklappar.
1 kommentar:
du skriver briljant,så roligt du formulerar dig....man kan se dej framför sig hur du sitter med din dator och hackar tänder av ilska över datorn och kylan o en hög prickiga hundar brevid,,,kram från anonyma ÅSA
Skicka en kommentar