Ja, finns det någon som kan motstå valpar?
Nåväl, anledningen till rubriken grundar sig helt och hållet efter mina upplevelser på praktikplatsen. Tre veckor i våras, och några veckor nu på höstkanten spenderas hos Fritt Följ, en liten hundklubb som ligger utanför SBKs regi i Linköping. För att göra en snabb sammanfattning - bästa praktikplatsen jag varit på (varpå jag valde att återvända...). Små grupper med bred blandning av diverse raser/blandraser och mycket kompetenta hundinstruktörer!
Mina erfarenheter från Labbas valpkurs/grundkurs som jag gick för några år sedan är väl inte särskilt positiva. Trots att mjuka metoder ligger i tiden fick jag lära mig hur jag skulle hantera strypkedjan på bästa sätt (dvs, hur jag skulle slita för att få bästa möjliga verkan... på hundens bekostnad). Ingenting jag skulle använda mig av i dagsläget direkt.
Jag blir så glad av att vara med på Fritt Följs hundkurser, det är en trevlig och lätt stämning, kursdeltagarna är ambitiösa och kämpar på... och det myllrar av mängder med trevliga hundar!
Det är många som snöar in sig på en hundras, men jag erkänner att jag aldrig skulle kunna hålla mig till en ras hela livet. Mitt intresse och nyfikenhet för olika raser är för stort.
När jag skulle börja på skolan ville alla i min närhet att jag skulle skaffa labrador. De ansåg att det var en "lätt och snäll" hund. Jag är övertygad om att de flesta labradorer är snälla (sedan kan vi ju diskutera hur lätthanterliga dessa människoälskande bjässar är).
Nej, labrador var inget jag var intresserad av. Istället lockade dalmatinern med sin smäckra kropp och spännande mentalitet. Ett envist matvrak som lurar matte på allt hon äger och har och sedan sitter med huvudet och stirrar nedlåtande. En sån ska jag givetvis ha!
Jag älskar dalmatinern. De skänker mycket glädje och kräver mängder med tålamod (baserat på Lilo och Kastor...).
Dock, måste jag nog erkänna att man fastnar för mängder av hundar när man praktiserar på en plats som Fritt Följ. Tyvärr. Utöver de hundraser som jag suktat efter under en längre tid tillkommer ännu fler...
Och tja, då suger det i valptarmen...
De kurser jag huserat på senaste tiden har varit just valpkurser x 3. Mycket frustrerande. För att kunna hantera de situationer man utsätts för då en valp tittar på dig med stora ögon handlar om att dra upp alla jobbiga negativa sidor med valpägandet;
Söndertuggade möbler, behov 1 + 2 på golvet, pip, tidiga morgnar (= jobbigaste punkten för en trött tonåring som jag). Och... de negativa punkterna uppväger aldrig de positiva. Punkt.
Jag vill skaffa valp. Gärna nu. Med detsamma! Det kommer inte att ske inom ett par år. Jag accepterar fakta. Man får se det positiva med det hela - jag får världens möjligheter att sätta mig in i olika hundraser och hitta bra kennlar. Med det sagt betyder det inte att nästa hund också är en dalmatiner... fast en västgötaspets skulle inte sitta fel, eller en lapsk vallhund, bullterrier, weimaraner, curly coated retriever, faraohund, greyhound, irländsk varghund, griffon brabrancon, grand danois...
(Bli inte rädda för den vida spridningen av raser; de kommer hamna i olika skeden av mitt liv).
Inte nog med valpkurserna - jag ska utsätta mig för att åka till Lilos uppfödare och hälsa på hennes valpar som råkar vara i sötaste åldern. Vad pysslar jag med? Självplågeri?! (finns det ett ord som heter så?).
Just det - Diva började på rallylydnad idag. Jag har intalat mor min att instruktörerna på Fritt Följ är så bra att hon bara "råkade" anmäla till 3-4 kurser vid samma tillfälle. Dock jobbade min mor idag så jag fick åka dit istället tillsammans med min icke hundintresserade moster. Inse hur rallylydnad ser ut för en utomstående? Jag är förvånad över att hon inte skrattade hysteriskt/hånfullt de två timmar som spenderades framför diverse skyltar med uppmaningar.
Jag blir så sugen på att gå kurs med Lilo, men har inte hittat någon i Forshaga som lockar...
Jag vill ha ett mål att sträva efter, och för att hitta motivationen till det skulle det vara skönt att träffas i en grupp där man kan få lite konstruktiv kritik på sin träning. Hittade iofs en kurs i tävlingslydnad, men eftersom Lilo blivit så tråkig mot andra hundar vill jag jobba med det problemet innan jag lägger all fokus på någonting annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar